Att få diagnosen pulmonell arteriell hypertension (PAH) kan kännas överväldigande – både för den som drabbas och för närstående. Men det är viktigt att veta att mycket har förändrats de senaste decennierna. Det som en gång var en sjukdom med mycket begränsade behandlingsmöjligheter är idag något som i många fall går att behandla och leva med. Här går vi igenom hur utvecklingen har sett ut och var vi befinner oss idag. 1980-talet – när behandlingsmöjligheterna var få På 1980-talet fanns det inga läkemedel som direkt riktade sig mot själva sjukdomen. Behandlingen handlade främst om att lindra symtom, till exempel: Syrgas vid andningssvårigheter Vätskedrivande läkemedel mot svullnad Blodförtunnande behandling För vissa patienter kunde en lungtransplantation bli aktuell, men det var ett stort ingrepp och inte möjligt för alla. Transplantationer genomfördes utomlands då den första lungtransplantationen i Sverige genomfördes först 1990. Prognosen var oft...
Rekommendation om Winrevair vid PAH NT-rådet har nu (2 juni 2026) lämnat sin rekommendation till regionerna om användningen av Winrevair vid pulmonell arteriell hypertension (PAH). Vad har beslutats? NT-rådet rekommenderar att Winrevair kan användas för patienter med PAH i funktionsklass III eller IV som samtidigt har hög risk för dödlighet . För övriga patienter med PAH rekommenderas läkemedlet i nuläget inte för rutinmässig användning inom regionerna. Behandling med Winrevair ska också registreras i det nationella kvalitetsregistret SPAHR (Svenska PAH- och CTEPH-registret). Varför begränsas behandlingen? PAH är en allvarlig sjukdom, men sjukdomens svårighetsgrad varierar mellan olika patienter. NT-rådet bedömer att Winrevair kan ge betydande nytta för vissa patienter, särskilt för dem som har: svårare symtom (funktionsklass III–IV) hög risk för försämring eller död Samtidigt finns fortfarande osäkerheter kring: behandlingens långsiktiga effekter hur stor nyttan ä...